fredag 8 juli 2011

Upprop till samling

Mina damer och herrar! Förkämpar och fanbärare för en sund och hederlig ekonomi.

Det har på sistone diskuterats en del om skillnaderna mellan vänstergröna reformister och liberala dito. Jag är här idag för att föreslå att vi anammar ett nytt synsätt i denna fråga.

I och med att vi själva formulerar denna motsättning skaffar vi oss omedelbart två problem som lätt hade kunnat undvikas.

Dels splittrar vi oss själva. Redan Ceasar använde i sin maktkonst metoden och begreppet att söndra och härska. Fabelförfattaren Aesopos uttryckte denna princip i orden "Enade vi stå, söndrade vi falla".

Det andra problemet är att vi gör frågan om en penningreform till en politisk fråga istället för en matematisk/vetenskaplig dito, i form av en diskussion om värdet av att byta ut ett självförstörande system emot ett stabilt, en valuta baserad på fractional reserve banking emot en valuta kopplad till verkliga värden.

Det finns ingen som har någonting att vinna på vårt imploderande penningmaskineri, utom de penningskapande långivare som kan ta över alla pantsatta fastigheter och företag vid den oundvikliga kraschen. Och dessförinnan låter sig försörjas med en bekväm, arbetsfri ränteinkomst.

Genom att vi själva flyttat denna fråga in i den politiska domänen av fritt tyckande, doktriner och frånvaro av absoluta sanningar gör vi oss till ett tacksamt mål för tillskyndarna av status qou, som lätt kan bemöta frågan med ren propaganda. Vetenskapliga axiom såsom t.ex resultatet av två plus två är mycket svårare att avfärda. Formeln för beräkningen av tidpunkten för ekonomins kollaps är inte mycket mer komplicerad än så. Den är på svenska känd som formeln för ränta på ränta och går på engelska under namnet compound interest.

När vi ersatt dagens rämnande pyramidspelsvaluta med en stabil motsvarighet, kopplad till verkligheten och verkliga värden, kommer vi alla att få uppleva hur mycket enklare det blir att få pengarna att räcka till, både privat och i samhället.

Hur skall dessa nya resurser disponeras eller fördelas? Detta, mina damer och herrar, är en politisk fråga. En fråga som det skall bli ett nöje att diskutera, t.ex i termer av vänster och höger, i det överflöd av möjligheter som öppnar sig när vi lagat vårt snabbt sjunkande skepp. Men också en fråga som vi måste hålla åtskild ifrån själva reformen på samma sätt som redan idag riksbanken och riksdagen har helt olika uppdrag.

Vänner, kamrater, bästa bröder och systrar! Låt oss inte förlora ur sikte vad som behöver göras för att kunna ha kvar någon anledning till en politisk diskussion över huvud taget.

Miljö, energi och hållbarhet. Fördelning, frihet och fred.

Alla dessa frågor kommer att vara lätta eller åtminstone möjliga att hantera när vi har återtagit makten ifrån de anonyma, okända makthavare som vid sina direktionsbord just nu beslutar om Grekland ska stå eller falla. Om stat, kommuner, företag och människor ska tvingas i konkurs därför att någon har beslutat att landets pengar ska tas ifrån dem över en natt. Om familjer ska kunna behålla sina hem och köpa mat till sina barn.

Misslyckas vi med detta, eller väljer att se mellan fingrarna, kommer diskussionen så småningom inte längre att handla om frihet och demokrati, utan om bröd för dagen, misstänksamhet emot andra, våld och oro.

Frågan om en penningreform, kära vänner, är vår tids viktigaste samhällsfråga.

Allt annat är underställt frågan om vi kan få till en ekonomisk reform som förbjuder fractional reserve banking eller inte. Alla andra överväganden är avhängiga av huruvida vi lyckas med detta, inklusive frågorna om fred och frihet.

Låt oss idag lägga skillnaderna åt sidan och sida vid sida göra vad som behöver göras. För Sverige, för världen och för våra barns framtid.

Tillsammans kan och kommer vi lyckas. Det finns ingen stående armé som är så stark att den kan stå emot en idé vars tid har kommit.

Er
Per-Erik

fredag 28 maj 2010

Svenska folket bäst i Europa på att låna

Det jublas idag åt att Sveriges BNP har stigit mest i hela Europa. Ekonomin är urstark säger en tidning. Vi läser också att halva denna ökningen beror på att svenska folkets konsumtion ökat. Detta samtidigt som låneräntorna är rekordlåga.

Jag fick lära mig i skolan att spara var bra och att slösa var dåligt. Nu lär vi oss att ju mer konsumtionen ökar, desto starkare blir ekonomin. Tycker ni som jag att det resonemanget
låter lite ihåligt, självförstörande, förenklat eller i alla fall inte så långsiktigt hållbart?

Om produktiviteten ökar kan det ju finnas plats för ökad konsumtion, men statistiska centralbyrån berättade förra månaden att svenska folkets lån har ökat med över nio procent under det senaste året, vilket ju berättar varifrån pengarna kommer.

Den slags bakvända logik där slösa är bättre än spara, har dock sin väldigt logiska förklaring om man gräver ner sig lite grann i hur pengar skapas.

Det visar sig nämligen att skulderna måste öka hela tiden, för att ekonomin över huvud taget ska fungera. Samtidigt vet vi alla att när skulderna ökat till en viss gräns, så slutar ekonomin att fungera i alla fall, eftersom ingen människa, företag eller land längre har råd att betala sina räntor.

Läs mer om denna spännande gordiska knut i min artikel på Newsmill: Valutareform kan förebygga nästa finanskris.


SvD SvD SvD DN E24 E24 E24

onsdag 26 maj 2010

På väg mot kollaps

Ekonomin är uppbyggd på att de totala skulderna hela tiden måste öka. När de slutar göra det startas en snabb negativ spiral som bara kan stoppas genom att snabbt öka den totala skuldsättningen.

De växande skulderna i sig gör ju dock samtidigt att förr eller senare kommer människor, stater och företag inte längre att kunna betala sina skulder, och ekonomin kollapsar i alla fall.

Läs mer i min artikel på newsmill; Valutareform kan förebygga nästa finanskris

SvD SvD DN

onsdag 1 april 2009

En fundering kring skatt

Hur kommer det sig att skatten är högre för dem som försörjer sig på arbete, än för dem som tjänar pengar utan att arbeta (kapitalintäkter)?

Vore det inte mer rimligt tvärtom?

- Men kapitalet kan ju flytta utomlands om skatten höjs.

Men, de skapar ju ändå ingenting, så vi kommer knappast sakna dem.

- Men om de försvinner med alla sina pengar går det illa för oss.

Tvärtom. De har hela tiden försörjt sig på andra människors arbete. I djurvärlden kallas sådana djur parasiter.

Ingen vingård kan blomstra om parasiterna får härja fritt. De måste bort.

Kapital skapar inte arbete. Tvärtom, är det arbete som skapar kapital.

Att det är lättare att tjäna pengar genom att äga än genom att arbeta har skadat vårt välstånd svårt, så svårt.

tisdag 3 februari 2009

Blåsa bubblor

Huvuddelen av våra pengar har skapats genom kreditgivning av våra banker via deras affärsmodell som kallas Fractional Reserve Banking. Detta sätt att skapa pengar är ett pyramidspel som måste rasa förr eller senare.

De alternativ vi har att välja mellan är en stor krasch nu, eller en större krasch senare. Om vi ökar bankernas kapitalbas med 50 miljarder kan de skapa ytterligare drygt 500 miljarder kronor ur tomma luften genom utlåning. Detta skjuter på problemet med bristen på pengar, men blåser upp bubblan ytterligare, den bubbla som består utav pengar utan något bakomliggande värde.

Ökad konsumtion genom utlåning har samma effekt, oavsett om det är staten eller konsumenter som ökar sin skuldsättning.

Svd DN AB

torsdag 11 december 2008

Utan ständigt ökad utlåning rasar ekonomin

De pengar som vi använder i vårt dagliga liv har till c:a 90% skapats, inte av riksbanken utan av våra banker.

Via s.k Fractional Reserve Banking skapas våra pengar ur tomma luften av banken när man lånar pengar. När lånet betalas tillbaka igen försvinner pengarna spårlöst. Om alla, inklusive staten, skulle betala tillbaks sina lån skulle alla pengar försvinna, och då stannar ju hela samhället!

Det finns heller inte tillräckligt med pengar för alla att betala sina skulder, eftersom alla pengar som finns exakt motsvarar alla lån som finns. När räntorna ska betalas måste alltså nya pengar skapas genom att ta nya lån.

Systemet fungerar bara så länge de totala skulderna ökar. När skuldsättningen slutar öka faller systemet ihop i en lågkonjunktur eller en krasch.

Mer info om detta finns på:
- Slå upp "Fractional Reserve Banking" på engelska wikipedia,
- Money Masters
- titta närmare på "Austrian School of Economy"
- se första halvtimmen av Zeitgeist Movie - Addendum på www.zeitgeistmovie.com för mer info.

Om vi inte vill uppleva fler och mer förödande krascher måste vi reformera vårt penningsystem, så att:

- Fractional Reserve Banking förbjuds
- Pengar inte skapas baserat på kredit
- Pengar kopplas till någonting av värde, såsom t.ex guld.

Vi kommer då ha goda förutsättningar att skapa en stabil tillväxt fri från inflation och konjunkturcyklernas gigantiska kapitalförflyttningar från dem som arbetar till dem som lånar ut pengar.

SvD AB AB DN Expr

måndag 20 oktober 2008

Kejsarens nya bankvalv

Folket beundrade andlöst det glänsande nya bankvalvet, det största och finaste i världen, dit de i förtroende hade skickat alla sina pengar och besparingar för förvaring. Ingen hade någonsin sett en sådan vacker byggnad med lika smakfull och exklusiv interiör.

Efter en stunds andäktigt inspekterande hördes en röst ibland dem, en liten pojke. Han sa:
- Men, det är ju tomt!

Då såg de plötsligt att i hela salen låg det bara några få guldpengar utslängda på golvet.

Panikslagna ropade de till kejsarens tjänare:
- Valvet är ju tomt!

Tjänarna fann sig snabbt och förklarade med en mun:
-Nej Nej, valvet är inte tomt. Det är fyllt med den mest värdefulla luft ni kan tänka er. Det finns absolut ingen anledning till oro.

Stämningen blev genast mycket lugnare.

- Och om det trots allt skulle visa sig saknas något, garanterar vår Kejsare att täcka eventuella brister upp till maximalt 1500 plastmynt av valören en miljard.

En djup kollektiv suck av lättnad hördes ur folkhavet.

- Så skönt. Då kan vi tryggt låta våra pensionspengar ligga kvar här inne i säkert förvar.
- Inte bara det. Vi vet också att vi kan fortsätta att skicka hit våra pengar, nu när alla tillfälliga frågetecken är uträtade.

Solen gick ner den kvällen och Kejsarens tjänare hade räddat landet ur en svår kris genom sitt snabba och rådiga agerande.


SvD SvD DN AB