Folket beundrade andlöst det glänsande nya bankvalvet, det största och finaste i världen, dit de i förtroende hade skickat alla sina pengar och besparingar för förvaring. Ingen hade någonsin sett en sådan vacker byggnad med lika smakfull och exklusiv interiör.
Efter en stunds andäktigt inspekterande hördes en röst ibland dem, en liten pojke. Han sa:
- Men, det är ju tomt!
Då såg de plötsligt att i hela salen låg det bara några få guldpengar utslängda på golvet.
Panikslagna ropade de till kejsarens tjänare:
- Valvet är ju tomt!
Tjänarna fann sig snabbt och förklarade med en mun:
-Nej Nej, valvet är inte tomt. Det är fyllt med den mest värdefulla luft ni kan tänka er. Det finns absolut ingen anledning till oro.
Stämningen blev genast mycket lugnare.
- Och om det trots allt skulle visa sig saknas något, garanterar vår Kejsare att täcka eventuella brister upp till maximalt 1500 plastmynt av valören en miljard.
En djup kollektiv suck av lättnad hördes ur folkhavet.
- Så skönt. Då kan vi tryggt låta våra pensionspengar ligga kvar här inne i säkert förvar.
- Inte bara det. Vi vet också att vi kan fortsätta att skicka hit våra pengar, nu när alla tillfälliga frågetecken är uträtade.
Solen gick ner den kvällen och Kejsarens tjänare hade räddat landet ur en svår kris genom sitt snabba och rådiga agerande.
SvD SvD DN AB
måndag 20 oktober 2008
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)